tankar och funderingar

jag har inte riktigt orkat med att blogga dels för att jag inte har haft nån lust och dels för att jag inte har varit hemma. känner mig som vanligt lite lost här i livet, mina känslor och tankar är fucked up som alltid och jag vet inte hur jag ska känna och tycka. idag får det nog bli ett lite seriöst blogginlägg tror jag. ibland känner jag verkligen att allting i mitt liv är perfekt, att jag är perfekt och jag vet precis hur jag känner och vad jag tycker, men just idag vet jag inte och det är så fruktansvärt jobbigt. jag har det ofta såhär, det beror nog lite på hur min uppväxt har varit, jag har alltid haft det jobbigt i skolan och med vänner och det har väl resulterat i att jag är som jag är. det är väl ganska svårt för mig att acceptera att jag är såhär och det går ju inte riktigt ändra på det, för då hade jag inte varit jag, förstår ni? och jag har så himla svårt att tro att andra människor accepterar mig, elin nilsen, för vem jag är. så svårt att våga lita på människor och släppa in människor vilket jag tycker är så fruktansvärt jobbigt, för istället blir jag bara osäker och kan upplevas som bitchig vilket jag inte vill. visst, jag har ett temprament som man kanske gärna inte vill leka med, men jag tycker ändå inte jag har någon bitch-stämpel i pannan. jag kan vara bitch när jag behöver vara bitch, men inte annars. jag försöker så mycket att finnas för alla jag bryr mig om, att göra alla andra så nöjda som möjligt, att jag helt plötsligt glömmer av mig själv, och när jag väl kommer på att jag glömt bort mig själv och vad jag vill, så mår jag så fruktansvärt dåligt och vill bara gräva ner mig själv i ett hål. man måste ju vara lite egoistisk och tänka på sitt egna välbefinnande ibland också, vilket jag har ganska svårt för faktiskt, för jag är rädd att såra människor som betyder något för mig om jag tänker på mig själv. jag klarar inte av att vara hemma och ha lov länge för då blir det såhär för mig, det liksom bryter ju mitt mönster jag vanligtvis har i livet vilket är jobbigt. nu har jag blivit van att inte bo hemma och klara mig själv, och då är det jobbigt att vara hemma o helt plötsligt bli "liten" igen. man blir så rastlös o galen!
på lördag är det nyår, och på söndag börjar år 2012, jag hoppas att det året blir bättre än vad detta har varit.
det bästa med år 2011 var att jag fick min prins navarone <3
jag har bestämt mig och är fast besluten att år 2012 ska bli det bästa året någonsin, sen vad jag måste göra för att uppnå det, vet jag inte än.
om jag inte skriver något innan lördag, vill jag önska er ett gott nytt år!
massa pussar på er, mina fina läsare

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0