bildbomb
Här kommer lite bilder på prinsessan, i brist på saker att skriva om!
Viljan att lyckas måste vara större än rädslan att förlora
Tänkte ge er en liten update om hur läget är, det var ett tag sen nu!
Bloggen har mest bara varit ett klotterplank för mig senaste tiden, där jag skrivit av mig när känslorna har svällat över lite för mycket. Men just nu måste jag påstå att livet känns fruktansvärt bra!
Hur går det med allt då?
Det går bra, jag och Alicia lär känna varann mer och mer. Vi börjar faktiskt bli ett team på riktigt nu och jag känner att jag har hittat mer knappar på henne. Vi stormtrivs tillsammans och jag kunde inte köpt en bättre häst enligt mig!
På söndag ska vi åka på pay & jump i Svarttorp, vi hoppar 80-90 cm. Går det bra är tanken att vi ska göra våran tävlingsdebut i Forserum v. 33 :)
Sen har jag ännu en nyhet att berätta, och det är att jag och Alicia ska flytta till ett annat stall.
Det är både kul och tråkigt, jag har trivts superbra på stall rogö under mina tre år där. Men, allt påminner för mycket om Navve vilket gör det svårt för mig att känna glädjen att åka till stallet mer. Jag mår dåligt av att vara där, för t.o.m en del av hans saker finns kvar där, dom ligger fortfarande kvar där och väntar på att bli undanplockade och det är svårt. Så mamma och jag beslutade oss för att det är bäst om jag och Alicia flyttar till ett annat stall tills vidare, vem vet, vi kanske hittar tillbaka!
Så om bara några dagar beger vi oss till stall arvidsbo på nya äventyr. Jag var där idag och flyttade dit lite saker, och det känns väldigt bra!
Familjen som har stallet verkar supertrevliga, stallet är litet och mysigt vilket känns skönt. Dom har även fina gräshagar samt ridhus :)
Alicia ska inte stå i själva stallet, utan i utebox i "yttre" delen av stallet. Svårt att förklara men jag kan fota någon gång. Detta p.g.a att hon är för stor helt enkelt, haha. Hon är ju 171 i mankhöjd och det fick bara stå hästar upp till 165 där inne. Så hon och en (i nuläget) häst till kommer stå där ute :)
Det var all update för nu, eftersom jag fortfarande tyvärr är arbetslös så händer det inte så mycket i min vardag tråkigt nog. Jag håller tummar och tår att jag får jobb snart!
Det går bra, jag och Alicia lär känna varann mer och mer. Vi börjar faktiskt bli ett team på riktigt nu och jag känner att jag har hittat mer knappar på henne. Vi stormtrivs tillsammans och jag kunde inte köpt en bättre häst enligt mig!
På söndag ska vi åka på pay & jump i Svarttorp, vi hoppar 80-90 cm. Går det bra är tanken att vi ska göra våran tävlingsdebut i Forserum v. 33 :)
Sen har jag ännu en nyhet att berätta, och det är att jag och Alicia ska flytta till ett annat stall.
Det är både kul och tråkigt, jag har trivts superbra på stall rogö under mina tre år där. Men, allt påminner för mycket om Navve vilket gör det svårt för mig att känna glädjen att åka till stallet mer. Jag mår dåligt av att vara där, för t.o.m en del av hans saker finns kvar där, dom ligger fortfarande kvar där och väntar på att bli undanplockade och det är svårt. Så mamma och jag beslutade oss för att det är bäst om jag och Alicia flyttar till ett annat stall tills vidare, vem vet, vi kanske hittar tillbaka!
Så om bara några dagar beger vi oss till stall arvidsbo på nya äventyr. Jag var där idag och flyttade dit lite saker, och det känns väldigt bra!
Familjen som har stallet verkar supertrevliga, stallet är litet och mysigt vilket känns skönt. Dom har även fina gräshagar samt ridhus :)
Alicia ska inte stå i själva stallet, utan i utebox i "yttre" delen av stallet. Svårt att förklara men jag kan fota någon gång. Detta p.g.a att hon är för stor helt enkelt, haha. Hon är ju 171 i mankhöjd och det fick bara stå hästar upp till 165 där inne. Så hon och en (i nuläget) häst till kommer stå där ute :)
Det var all update för nu, eftersom jag fortfarande tyvärr är arbetslös så händer det inte så mycket i min vardag tråkigt nog. Jag håller tummar och tår att jag får jobb snart!
alla känslor känns, på ett eller annat sätt
because sometimes people do actually feel that way.
sometimes your life feels like it's caving in on you.
sometimes people really do feel like they don't want to exist, like they want to just curl up in a ball, and go into that place between life and death. saying "i don't want to exist" isn't saying "i want to die".
it's saying "i wish that, for the time being, i could go somewhere and not have to feel".
i don't think there's anything wrong with that.
and if you don't know how it feels to feel this way, then you have no place to judge anyone who does.
du var för vacker för denna fula värld
Och om jag behöver förklara
Den skugga som vilar i tiden
Förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder någonstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i
Jag försöker att strida mot känslan
Men den är rädd och den spelar ett spel nu
Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur
Den skugga som vilar i tiden
Förstör inga minnen, du vill inte se mig såhär
Men jag vet att jag döljer en sanning
Att väntan inte leder någonstans
Jag vet att jag måste ta steget ur vår sista dans
Jag vet vad som måste göras
Ända sitter jag kvar här
I ett sista kapitel som jag har förälskat mig i
Jag försöker att strida mot känslan
Men den är rädd och den spelar ett spel nu
Jag får för mig att jag kan va kvar men vet inte hur
I wish you were here
Många inlägg idag, men tankarna går på högvarv.
Jag är så trött på att behöva låtsas nu, jag mår skit. Så jävla skitpissdåligt så jag kan inte förklara.
Allting börjar bli lite för verkligt och jag saknar honom så det gör så ont att jag bara vill slita ut mitt hjärta. Jag orkar inte med smärtan jag känner dag ut och dag in. Hans ömma, mjuka blick den sista gången våra ögon möttes sitter klistrad i mitt huvud, och det gör så ont. Jag orkar inte spela mer, jag går runt med ett leende på läpparna dagligen och låtsas som allt är bra, men sanningen är att jag sitter hemma och gråter floder både dag och natt. Varenda sak jag gör tycks påminna om honom. Jag vill hålla min fasad uppe för jag vet inte om jag klarar av att bryta ihop ännu en gång, jag vet inte om min kropp klarar av det både fysiskt och psykiskt.
Men ändå står jag här, och är stark åt alla andra, när jag inte ens orkar vara stark åt mig själv. Folk gnäller för att deras liv suger för dom inte hade råd att köpa ett par byxor eller för att dom inte orkar städa, folk kommer till mig och säger att deras liv inte är bra, när jag precis fått stå och ta bort min bästa vän. Men har dom hört mig gnälla, har dom sett mig bryta ihop? Nej, för jag måste vara stark åt alla andra.
when you feel like giving up,
remember why you held on for so long in the first place.
Vill dessutom tillägna en liten del av detta inlägg till min underbara, fina vän Josefine.
Jag önskar jag kunde göra något, hade gjort vad som helst för att göra allt bra igen.
Du vet vart jag finns, och alltid kommer stå.
Vad som än händer i livet, löser vi det tillsammans. <3
Jag är så trött på att behöva låtsas nu, jag mår skit. Så jävla skitpissdåligt så jag kan inte förklara.
Allting börjar bli lite för verkligt och jag saknar honom så det gör så ont att jag bara vill slita ut mitt hjärta. Jag orkar inte med smärtan jag känner dag ut och dag in. Hans ömma, mjuka blick den sista gången våra ögon möttes sitter klistrad i mitt huvud, och det gör så ont. Jag orkar inte spela mer, jag går runt med ett leende på läpparna dagligen och låtsas som allt är bra, men sanningen är att jag sitter hemma och gråter floder både dag och natt. Varenda sak jag gör tycks påminna om honom. Jag vill hålla min fasad uppe för jag vet inte om jag klarar av att bryta ihop ännu en gång, jag vet inte om min kropp klarar av det både fysiskt och psykiskt.
Men ändå står jag här, och är stark åt alla andra, när jag inte ens orkar vara stark åt mig själv. Folk gnäller för att deras liv suger för dom inte hade råd att köpa ett par byxor eller för att dom inte orkar städa, folk kommer till mig och säger att deras liv inte är bra, när jag precis fått stå och ta bort min bästa vän. Men har dom hört mig gnälla, har dom sett mig bryta ihop? Nej, för jag måste vara stark åt alla andra.
when you feel like giving up,
remember why you held on for so long in the first place.
Vill dessutom tillägna en liten del av detta inlägg till min underbara, fina vän Josefine.
Jag önskar jag kunde göra något, hade gjort vad som helst för att göra allt bra igen.
Du vet vart jag finns, och alltid kommer stå.
Vad som än händer i livet, löser vi det tillsammans. <3
det som gör ont går aldrig över
Att det ska göra så himla ont att tänka på dig, men det är nog som pappa sa till mig idag:
"det ska göra ont annars är det inget man saknar".
Jag tror han har rätt, jag saknar dig Navarone. Hoppas du har det bra där du är nu,
Vi ses igen min älskade, jag lovar <3
"det ska göra ont annars är det inget man saknar".
Jag tror han har rätt, jag saknar dig Navarone. Hoppas du har det bra där du är nu,
Vi ses igen min älskade, jag lovar <3
När världen säger "ge upp" viskar hoppet "försök en gång till"
That feeling when the best thing in your life is about to dissappear..
Alicia Keys
Här kommer lite nya bilder på min fröken, från pay & jumpen i Aneby förra veckan.
Vi hoppade 80 cm felfritt, min lilla dam sa att inte var någon match för henne såklart ;)
Alla är tagna av min kära vän Josefine aka Dressyrnissen :)
Vi hoppade 80 cm felfritt, min lilla dam sa att inte var någon match för henne såklart ;)
Alla är tagna av min kära vän Josefine aka Dressyrnissen :)
