Idag är saknaden lite extra jobbig, idag saknar jag lite extra mycket. Tårar rinner och jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden. Att bara få sitta på honom en sista gång skulle jag göra allt för. Tiden läker alla sår sägs det, men jag vet inte. Självklart blir det bättre, men såret kommer aldrig läka. Det kommer alltid, alltid göra lika ont.
Jag kommer aldrig någonsin få träffa honom igen, livet är så orättvist. Jag önskar och hoppas innerligt att han har det bra, var han än är nu. Min kämpe och bästa vän.

"I can't explain how painful it is to wait for something that never, never comes back."